Pointillismen

Pointillismen utvecklades i slutet av 1800-talet i Frankrike. Georges-Pierre Seurat var den förste konstnären som 1886 använde sig av tekniken, som inspirerades av impressionismen. Pointillisterna tyckte det var tråkigt att blanda färgerna utan använde dem rena, de blandade inte färgerna på en palett. Pointillismen gick ut på att måla med små bestämda prickar i ett mönster så att en bild kom fram. Uttrycket pointillism användes för första gången av konstkritiker i slutet av 1800-talet. Ibland kallas pointillismen för postimpressionism.

Pointillismen bygger på att den som tittar på bilden kan urskilja prickar i olika färger, som bildar ett motiv. Den har senare utvecklats till divisionismen, som är ännu mer teknisk och bygger mer på färgteori medan pointillismen mer fokuserar på hur borsten används för att få på färgen. De flesta konstverken är målade med olja för sin förmåga att få på färgen utan att den rinner eller kladdar.

Inom pointillismen används fyra färger, blå, röd, gul och svart.

En liknande teknik används inom television och datorbranschen idag med röd, grön och blå färg till skärmen med prickar, det syns om man tittar riktigt nära, men man blir trött i ögonen om man tittar för mycket på detta och på avstånd uppfattar inte ögat skillnaden i färgerna utan de flyter ihop.

Kända konstnärer inom pointillismen är Georges-Pierre Seurat, Paul Signac och Vincent van Gogh. Även Andy Warhol tidigt i sin karriär arbetade med pointillism och popkonst.

Bada vid Asnieres av Georges Seurat, 1884.

Det gröna seglet av Paul Signac, 1904.

Stjärnenatt av Vincent van Gogh, 1889

Skillnaderna mellan impressionismen och pointillismen var att impressionismen är mer som en skiss med kraftiga penseldrag, medan pointillismen är prickar av en borste, som man stöpplar på färgen med. En annan skillnad var att impressionisterna målade skuggor i olika färger istället för som tidigare alltid svartare, men pointillisterna inte målade skuggor alls.

Likheter mellan de båda konstarterna var att de var färgglada och målades utomhus i primärfärger.

För impressionisterna var motivvalet väldigt viktigt, medan pointillisterna tyckte att färgerna var viktigare än motivet.

Det finns idag inte många konstnärer, som använder sig av denna teknik då den är tids- och tålamodskrävande, det tar lång tid att måla, men det går snabbare att göra med hjälp av datorns teknik, se exempel på högupplösta digitala foton.

Jag gillar pointillismen för att de målar fina tavlor med fina färger.

Jag gillar inte alla prickarna för man blir så förvirrad av dem och trött.

3 frågor till klassen:

1. Vem började använda pointillismen?

2. Hur går det till att göra en pointillistisk tavla?

3. Ge ett modernt exempel på pointillism?

3 bildanalysfrågor till klassen innan min bildanalys om ”Stjärneatt” av Vincent van Gogh.

1. När målades ”Stjärnenatten”?

2. Hur användes penseln av Vincent van Gogh när han målade ”Stjärnenatten”?

3. Hur mådde Vincent van Gogh när han målade ”Stjärnenatten”?

Bildanalys om ”Stjärnenatten” av Vincent van Gogh.

Bilden visar hur det såg ut från Vincents fönster på Sanatoriet, en natt 1889 i en by bland bergen i södra Frankrike. Vincent målade den ur minnet dagen efter att han hade sett natthimlen.

Som jag ser det så är det en liten by i en dal vi ser. Närmast ser vi eller cypressen med sina mörkgröna spetsar mot den stjärnklara himlen där vinden rör sig som en virvel. Månen lyser gul och är nästan hel. Det ser ur som om bergen längst bort är vita och kanske snötäckta medan bergen närmast är blåsvarta och utan snö.

Blicken fastnar först på den gröna busken, men sen fortsätter blicken bakåt och då fastnar den på virveln i mitten och den klargula månen till höger. Husen finns bara där, men är lite mer otydliga.

Det jag tycker är intressant är vindens rörelse på natthimlen i det klara månljuset och mot stjärnorna som verkar lysa ovanligt klart den här natten.

Bilden framkallar en kyla med sina blåa kalla färger även om det finns viss värme i den gula färgen i månen och stjärnorna. Att det är natt gör också att man tänker att det är kallt.

Vincent van Gogh ville nog förmedla en känsla av hur vacker men kylig natthimlen kunde vara en natt i Frankrike och visa på mörkrets nyanser mot stjärnornas och månens ljus. Han ville kanske inspirera människor till att titta lite mer på natthimlen eller så var det så att han själv inte kunde sova, men blev lugn av att titta ut på denna utsikt för att förhoppningsvis kunna sova lite bättre sen.

Anton Olsson, 8 B.